Astrid M. Cleve von Euler (Lidingö, Suecia, 11 de enero de 1875 - Upsala, 8 de abril de 1968) fue una botánica, geóloga y química sueca, investigadora en la Universidad de Upsala. Fue la primera mujer en Suecia en obtener un doctorado en Ciencias.
Vida Astrid Cleve había nacido en un mundo académico. Era hija del químico y profesor Per Teodor Cleve y de Alma Öhbom. Recibió su educación en el hogar, y entró en la Universidad de Upsala en 1891 para estudiar Historia natural; obteniendo su doctorado el 27 de mayo de 1898 en la Universidad de Upsala con la tesis : Estudios sobre el tiempo de germinación y los estadios juveniles de algunas plantas de Suecia. Fue la tercera sueca en obtenerlo, y la primera en desciplinas científicos. De 1898 a 1904, se emplea en el Instituto Químico en la Stockholms högskola (más tarde Universidad de Estocolmo), que en esa época era una institución privada y la contrata, en contraste con las universidades estatales de Upsala y de Lund. Allí se encuentra con el bioquímico germano- sueco y más tarde premio Nobel Hans von Euler-Chelpin. Se casan en 1902 y ella se llama Astrid Cleve von Euler. Trabaja como asistente de su esposo (publican juntos en química orgánica) y tuvieron cinco hijos, uno de ellos fue más tarde fisiólogo y premio Nobel Ulf von Euler. Se divorciaron en 1912. De 1911 a 1917, Astrid Cleve fue docente en Estocolmo y de 1917 a 1923 fue directora de un laboratorio de minería. Luego se muda a otra punta del país, manejando una granja y educando a estudiantes privados. En los 1930s, retorna a la Universidad de Upsala en el Instituto de Geología Cuarternaria. En 1955 gana por oposición ser profesora titular.
Como científica, trabajó en diversos temas de biología, geología del Cuaternario y Química. Fue una experta mundial en diatomeas publicando su magnum opus sobre ellas - Die Diatomeen von Schweden und Finnland en cinco volúmenes, extraordinaria y monumental obra conteniendo información sobre sistemática y ecología de las diatomeas de Agua salobre y de agua dulce, tanto actuales como fósiles. Otra importante investigación fueron los cambios del nivel del mar postglaciares y alteos de tierras. Su – hoy refutada – teoría fue fuertemente criticada por sus contemporáneos geólogos, p.ej. Lennart von Post. La publicación de sus investigaciones fue cada vez más difícil en las revistas normales, por lo que terminó asumiendo su publicación a su propia costa.
Algunas publicaciones On recent freshwater diatoms from Lule Lappmark in Sweden. 1895 Studier öfver några svenska växters groningstid och förstärkningsstadium. 1898. Disertación Om några finyltriazoler. 1899 Die diatomeen. 1900 Bidrag till kännedomen om ytterbium. 1901 Cyclotella bodanica i Anclussjön: Skattmansöprofilen ännu en gång. 1911 Skogsträdens höjdgränser i trakten af Stora sjöfallet. 1912 Kemien och dess tillämpningar: kortfattad lärobok för den grundläggande undervisningen och för självstudium (1917-1918) Tillsammans med Ingegerd Bergh Petrolium och stenkol. 1920 Om kondensationer mellan karbonylföreningar och resorcin (resp. orcin) eller floroglucin. 1920 Några försök att skilja fett- och hartssyrorna i s.k. flytande harts från sulfatfabrikerna. 1921 Till gyttjornas genetik - Om diatomacévegetationen och dess förändringar i Säbysjön, Uppland, samt några dämda sjöar i Salatrakten. 1922. Tillsammans med Hugo Oswald Försök till analys av Nordens senkvartära nivåförändringar. 1923, Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar Det underbara grundämnet selen. 1925 Skalbankar och nivåförändringar i Skagerackområdet (1926) I GFF Trä och ved : en översikt av deras biologi, fysik och kemi. 1929 Studier över Ancylustidens Mellansverige. 1930 Las diatomeas de la Laponia Finesa. 1934 Komsakulturens ålder. 1936 Sundets plankton: sammansättning och fördelning. 1937 Neolithavet och dess gränser runt Fennoskandia. 1937 Till mellersta och södra Sveriges postglaciala historia : Fyra uppsatser. 193 Bacillariaceen-assoziationen im nördlichsten Finnland. 1939 Natur und Alter der Strandflächen Finnlands: Eine spätquartäre Rekonstruktion. 1943 Till frågan om alkoholjäsningens initialstadier. - Några anmärkningar till B. Hvistendahls jäsningsschema. 1945 Om den sista landisens bortsmältning från Södra Sverige, den s.k. Baltiska issjön, tappningarna vid Billingen och Degerfors samt Vätterns historia: jämte ett tillägg om norska isgränser. 1946 Die diatomeen von Schweden und Finnland I-V. 1951-1955 Was war der Svea älv?. 1957 Deglaciationen i Götaland och "Den baltiska issjön". 1960 Istider och människor i Norden. 1960 Sista biten i puzzlet - slutord i ett par gamla stridsfrågor om skalbankar och landvågor, Nordens geologer tillägnade. 1961, 1962
Referencias
Florin, Maj-Britt (1968) Astrid Cleve von Euler. 22 January - 8 April 1968. Svensk Botanisk Tidskrift 62(4): 549-564. Espmark, Kristina (2005) Vetenskapskvinna utanför ramarna: Astrid Cleve von Euler och viljan att forska. Stella Arbetsrapporter (Upsala) ISSN 1650-2272 vol. 28. 87 pp.
Enlaces externos
Biografía en el Museo de Historia Natural de Suecia Biografía y retrato en la Biblioteca Gothenburg University
Categoría:Botánicas de Suecia Categoría:Algólogos de Suecia Categoría:Químicos de Suecia del siglo XX Categoría:Botánicos de Suecia del siglo XX Categoría:Científicas de Suecia Categoría:Alumnado de la Universidad de Upsala Categoría:Profesores de la Universidad de Estocolmo Categoría:Profesores de la Universidad de Upsala Categoría:Escritores en sueco Categoría:Geólogas de Suecia Categoría:Fallecidos en Upsala