Johan August Söderman (Estocolmo, 17 de julio de 1832 - ibidem, 10 de febrero de 1876) ha sido considerado tradicionalmente como el compositor sueco más preeminente de la generación romántica, conocido especialmente por sus lieder y obras corales basadas en material folclórico nórdico.

Biografía

Inculcado en el mundo musical de la mano de su padre, August Söderman fue alumno de la Real Academia Sueca de Música de Estocolmo en donde estudió piano y también llegó a dominar el oboe y el violín. Entre 1856 y 1857 estudió contrapunto en el Conservatorio de Leipzig con Ernst Richter; allí, recibió una cultura musical que llevaba la impronta de Mendelssohn, aunque también se familiarizó con las obras de Robert Schumann y Richard Wagner. A su regreso a Estocolmo, trabajó como director de teatro y como director de coro en la Ópera Real de Suecia, lugar donde fue ascendido a director asistente en 1862.

Escribió varias operetas (Hin Ondes första lärospån, 1856) y música incidental para unas ochenta obras (entre ellas Marsk Stigs döttrar de Ludvig Josephson o Svenskt festspel), así como una traducción al sueco de Die Jungfrau von Orleans ("La doncella de Orleans") de Schiller, con la que se dio a conocer como compositor. También compuso una misa, música de teatro y una serie de obras vocales de carácter popular entre las que cabe citar por su belleza aquella titulada Bröllop (Séquito de las novias).

Söderman murió a los 43 años en Estocolmo. Su música es prácticamente desconocida fuera de Suecia, aunque su influencia se puede percibir en la música de otros grandes compositores románticos suecos posteriores, Hugo Alfvén y Wilhelm Peterson-Berger.

Obra parcial

Música de orquesta Konsertuvertyr i F-dur, 1855?-68 Chariveripolka, 1848 Intermezzo, 1850 Burlesque, 1855 Scherzo, 1856 Svenskt festspel, 1858 Svenska folkvisor och folkdanser, 1897 Festmarsch, 1869 Bellmansmelodier, 1870 Sorgmarsch, 1871 Karl XV:s sorgmarsch, 1872 Festpolonäs i A-dur, 1873 Festmarsch i Ess-dur, 1873

Música de cámara Pianokvartett i e-moll, 1856

Música para piano Fantasier à la Almqvist, 1868 Tscherkassisk dans, 1871

Música para coro y orquesta An die Freude (Friedrich von Schiller), 1859 Tempelsalen (E Wallmark, f manskör o ork), 1863 Die Wallfahrt nach Kevlaar (Heinrich Heine), 1859-66 Kantat till firande at Carolinska universitetets tvåhundraårsjubileum, 1868 Signefills färd (Ludvig Josephson), 1869 Das Heidelberger Fess (Friedrich von Hagedorn), 1869 Hjertesorg (Karl Wetterhoff), 1870, instrumentalizado por Ludvig Norman Andeliga sånger, 1872 Kyrie Agnus Dei Jesu Christe Domine Benedictus Virgo Gloriosa Osanna Katolsk messa, 1875

Coro mixto a capela Idyll och epigram (Johan Ludvig Runeberg), 1869 När den sköna maj med sippor kommit Mellan friska blomster genom lunden Minna satt i lunden Sex visor i folkton, 1873 1. Jungfrun gick åt lunden, den sköna 2. Det står en älsklig blomma 3. Min vän är den bästa 4. Och blomstren de dofta 5. Och jungfrun gick sig åt lunden 6. Pojkar och jäntor ta'n nu i ring

Coro masculino a cappella Längtan (Herman Sätherberg), 1855 Nordiska folkmelodier, 1865 Ett bondbröllop (Richard Gustafsson), 1868 Bröllopsmarsch I kyrkan Önskevisa I bröllopsgården Tre visor i folkton, 1870 Tres canciones de Emil von Qvanten y Zacharias Topelius, 1871 Poemas de Zacharias Topelius, 1872 Lovsång, (Ps. 117), 1886 Sjung, sjung (Zacharias Topelius) I månans skimmer (Emil von Qvanten) Nog minns jag hur det var (Onkel Adam) Suomis sång (Emil von Qvanten) Klang, min vackra bjällra (Zacharias Topelius) Skjøn Jomfru! (Adam Gottlob Oehlenschläger) Og jeg vil ha'e mig (Claus Pavels Riis) (se även Digte og Sange under Solosånger)

Coro femenino a cappella Englarnes hem (Oscar Wijkander), 1875

Canciones para solistas Flickan i skogen (Emil von Qvanten), 1854 Majvisa Blomman Serenad: Bönen Till en liten fågel Vaggvisa Rosenknoppen Jungfrun i rosengård Jungfrun i det gröna Ich hab' im Traum geweinet I dunkelgröna skogar Så glad och lycklig Romance Ojämnt delat Tankar på min egen lycka Hin Ondes lärspån, 1856 (también en dueto) Heidenröslein (Heinrich Heine) 1856-57 Im wunderschönen Monat Mai (Det var i maj, den sköna maj) Lieb Liebchen leg's Händchen auf's Herze mein Ballade Volkslied - Enfleh' mit mir (Kom fly med mig) Lehn deine Wang an meine Wang (O lägg din kind intill min kind) Ich hab dich geliebet und liebe dich noch Deine weissen Lilienfinger (Kunde än en gång jag kyssa) Volkslied Mädchen mit dem roten Mündchen Tannhäuser, ballad med orkester (Emanuel Geibel), 1856 Die verlassene Mühle / Qvarnruinen, balada con orquesta (A F A Schnetzler), 1857 Den Arme Peter, balada con orquesta (Heinrich Heine), 1857 Der Hans und die Grete tanzen herum In meiner Brust da sitzt ein Weh Der arme Peter wankt vorbei Visa ("Nu klär sig våren") Du är min ro Värfningen (Der Landsknecht), ciclo de canciones (Heinrich Reder), 1859 1 Försmådd kärlek 2 Klagan 3 Värfningen 4 I striden 5 Afskedet 6 Grafven Hymn (Ernst Wallmark), 1863 Tre ballader, tryckta 1871 Trollsjön / Der Mummelsee (Aloys Schreiber), 1869, intrumentalizado por Ernst Ellberg Trogen i döden / Treuer Tod (Theodor Körner), 1869 Havsfrun (Bernhard Severin Ingemann), 1855 e intrumentalizado en 1861 Flyg ej undan Serviska folksånger (Johan Ludvig Runeberg), 1871 Vad vill jag? Du är min egen Önskan Mitt älskade lilla sockerskrin Kung Heimer och Aslög (Frans Hedberg), balada con orquesta, c. 1870 y publicado póstumamente en 1883, instrumentalizado por Richard Henneberg, 1896, y Hugo Alfvén, c. 1909 Afton, huru skönSolveigs vuggevise (Per Gynt) (Henrik Ibsen), 1870Digte og sange 1-2 (Bjørnstjerne Bjørnson), 1872-73 Tærnernes sang (Ur Halte-Hulda) para coro de mujeres a cuatro voces y piano Killebukken (Ur Arne) Træet (Ur Arne) Kåres sang (Ur Sigurd Slembe) para barítono Tag imod kransen (Ur Fiskerjenten) Synden, døden (Ur Sigurd Slembe) Bryllupvise, para coro de mujeres a cuatro voces y piano I ungdommen, para coro mixto y piano Prinsessen Dans! ropte felen (Ur En glad gut) Ingerid Sletten (Ur Arne) Den hvide, røde rose Lokkeleg (Ur En glad gut) coro mixtoTre tyska visor i folkton, 1860?-1875 Schönste Rose fall nicht ab (Skönsta ros, o hör på mig) Mutter, ach Mutter es hungert mich (Moder, ack moder, min klagan hör) Es fiel ein Reif in Frühlingsnacht (En vårnatt föll en frost så kall)Två sånger (Henrik Wergeland), 1876Norsk kjærlighedssangDet förste haandtrykDer schwarze Ritter, balada con orquesta (Ludwig Uhland), 1874, extracto para piano editado por Emil Sjögren, publicado en 1886, instrumentalizado a partir de Söderman por Johannes Peter Carstensen, 1874 y Ernst Ellberg.Sjung för migJag håller dig så kärMin flammaTill Lilli (versión 1 & 2)På den röda älvens bottenNachtsMúsica escénicaUrdur eller Neckens dotter, opereta (J Granberg). Helsingfors 1852Zigenarhövdingen Zohrab, opereta (libretto?) Göteborg 1854Hin Ondes första lärospån, opereta (E Scribe / F Arlberg), 1856Erik XIV, música de escena (J Börjesson). Åbo 1852Regina von Emmeritz, música de escena (Zacharias Topelius), Helsingfors 1853 SoldatvisaGuldkorset, música de escena (H Mélesville / N Brazier), 1857Några timmar på Kronoborgs slott, música de escena (Oscar Fredric), 1858Torkel Knutsson, música de escena (Bernhard von Beskow), 1862. acompañamiento musical junto con Ludvig Norman y A RandelDagen gryr, música de escena (Frans Hedberg), 1863Folkungalek, música de escena (Ludvig Josephson), 1864Fiesco, música de escena (Friedrich von Schiller), 1865Bröllopet på Ulfåsa, música de escena (Frans Hedberg), 1865 BröllopsmarschMarsk Stigs döttrar, música de escena (Ludvig Josephson), 1866 UvertyrOrleanska jungfrun, música de escena (Friedrich von Schiller), 1867 Uvertyr, se ovan under Svenskt festspelPeer Gynt, música de escena (Henrik Ibsen), compuesta en 1870, no interpretada, el extracto para piano se imprimió póstumamente en 1895, la partitura se perdióRichard III, música de escena (William Shakespeare), 1872Vid riksgränsen, música de escena (Frans Hedberg), 1873Karl Folkunge, música de escena (Lorentz Dietrichson), 1874

Fragmento de ópera Fiskarflickan (J F Kjellstrand), 1853 Zigenaren (J Stjernström), 1857 Harald och Anna (J Ling), 1857 Alfsol (Ludvig Josephson), 1862 Esmeralda (F Arlberg), 1869; Irene, utan årtal

Referencias

Enciclopedia Espasa vol. 56, p. 1369 ()

Bibliografía

Enlaces externos

August Söderman en Levande musikarv''

Categoría:Nacidos en Estocolmo Categoría:Fallecidos en Estocolmo Categoría:Compositores de ópera de Suecia Categoría:Compositores del Romanticismo de Suecia Categoría:Compositores de música clásica de Suecia Categoría:Compositores de música clásica del siglo XIX