thumb|Retrato pintado por Nils Dardel en 1930 thumb|Tollie Zellman hacia 1940 thumb|Tollie Zellman con Sickan Carlsson en I natt – eller aldrig (1941) Tollie Zellman (31 de agosto de 1887-9 de octubre de 1964) fue una actriz y directora teatral y cinematográfica de nacionalidad sueca.

Biografía Su nombre completo era Berta Alice Victoria Zellman, y nació en Estocolmo, Suecia, siendo sus padres Carl Magnus Zellman y Betty Nilsson.Vem är det : Svensk biografisk handbok 1963, red. Ingeborg Burling, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Estocolmo 1962 El padre de Zellman era pintor y decorador de iglesia, y facilitó que su hija se educara en la Åhlinska skolan, a donde acudían muchas chicas de familias adineradas de Estocolmo. Más adelante cursó estudios primarios en Nyköping.

Tollie Zellman debutó en el teatro en el año 1906 encarnando a Signe en Solitar, obra representada por la compañía de Alfred Lundberg. Se hizo conocida sobre todo por sus papeles como comediante, aunque también hizo papeles de divas, vampiresas o de viejas actrices, tanto en el teatro como en el cine.

Posteriormente actuó en el Brunnshusteatern de Helsinki, y actuó en provincias con diversas compañías teatrales, entre ellas la de Axel Engdahl en Gotemburgo. En 1910 llegó al teatro Folkan, en Estocolmo, en el cual trabajó en diferentes períodos de su vida. A lo largo de su carrera colaboró con los más importantes teatros de su país, entre ellos el Vasateatern en 1912-1914, el Intiman en 1916-1917, y el Lorensbergsteatern de Gotemburgo en 1917-1918. Durante sus primeros años de actriz, y antes de consolidarse como intérprete de comedias, Zellman hizo papeles como actriz de carácter, en obras de August Strindberg como Kronbruden, El padre y Svarta handsken. También estudió teatro en París, y trabajó como directora en el Teatro Sueco de Helsinki en 1927-1929. Así mismo, actuó en operetas representadas en el Teatro Oscar bajo la dirección de Gustaf Wally en 1941-1947 (en ese teatro había actuado dirigida por Pauline Brunius y Gösta Ekman en 1926-1930).

Su mayor éxito, tanto en el teatro como en la radio, fue su papel como Mrs Baxter en la obra de Hubert Henry Davies Mollusken. Otras obras en las cuales destacó fueron Otrogen, representada en el Vasateatern, Hans nåds testamente (de Hjalmar Bergman), la pieza de Algot Sandberg 33.333, y Nu kommer Madame.

Zellman actuó también en casi cincuenta producciones cinematográficas, entre ellas Karriär (1938), Jag dräpte (1943), Medan porten var stängd (1946) y Lilla Märta kommer tillbaka (1948).

Tollie Zellman falleció en 1964 en el Hospital universitario Karolinska de Estocolmo, a causa de una breve enfermedad. Tenía 77 años de edad.Panorama 65 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, editorial Albert Bonniers Förlag, Estocolmo 1965, pág. 19 Sin embargo, en el programa Go'kväll se afirmó que había fallecido como consecuencia de un incendio en su domicilio. Fue enterrada en el Cementerio Norra begravningsplatsen de Estocolmo.Hitta graven

Había sido madre de la actriz Lill-Tollie Zellman, nacida en 1908. Durante un tiempo estuvo comprometida con el Carl Engström. Zellman se había casado el 30 de septiembre de 1916 en OsloDagens Nyheter, 2006-09-24, s. 62 con el cónsul Viggo Berck (1875–1940), del cual se divorció en 1918. Ese mismo año se casó con el director Carl Holmquist (1894–1975), divorciándose la pareja el 28 de noviembre de 1923.

Teatro Actriz 1906 : Solidar, de Selfrid Kinmansson, compañía teatral de Alfred Lundberg 1907 : Är det roligt att vara teaterdirektör? eller Man kan bli galen för mindre, de Frans Hodell, compañía de Carl H Engström 1908 : Lyckoflickan, de Edmond Audran 1909 : Pansarbåten Svenska glädjen, eller Phy Physon Phan, de Axel Engdahl, Kristallsalongen 1909 : Kronbruden, de August Strindberg, compañía de Erland Colliander 1909 : Svarta handsken, de August Strindberg, compañía de Erland Colliander 1909 : El padre, de August Strindberg, compañía de Erland Colliander 1910 : Skeppargatan 40, de Algot Sandberg, Folkan 1910 : Småstadsfolk, de Algot Sandberg, Folkan 1910 : Lidingökungen, de Harald Leipziger, Folkan 1910 : Himlen på jorden, de Julius Horst, Folkan 1910 : Hemgiftsjägare, de Alexander Engel y Julius Horst, Folkan 1910 : Yon Yonson, de Algot Sandberg, Folkan 1911 : Här ska valsas, de Oscar Hemberg y Otto Hellkvist, Folkan 1911 : Krigarliv, de Emil Norlander, escenografía de Justus Hagman, Kristallsalongen 1911 : Gammelmors pojkar, de K.G. Ossiannilsson, Folkan 1911 : Papageno, de Rudolf Kneissl, Folkan 1911 : 33.333, de Algot Sandberg, Folkan 1912 : Ostindiska kompaniet eller Vad ni vill?, de Oscar Hemberg y Otto Hellkvist, Folkan 1912 : Kommanditbolaget Wall, Berger & C:o, de Einar Fröberg, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1912 : 4711, de Algot Sandberg, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1912 : Den nakna sanningen, de George Paston y W.B. Maxwell, Vasateatern 1912 : Hur man vinner en man, de Rida Johnson-Young, Vasateatern 1913 : En äkta man, de Karl Hedberg, Vasateatern 1913 : Ett modernt äktenskap, de Raoul Auernheimer, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1913 : Amatörtjuven, de E. W. Hornung y Eugene Presbrey, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1914 : Affären Costa Negra, de Gustaf Janson, Vasateatern 1914 : Kontanter, de James H. Montgomery, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1914 : Hon – eller ingen, de Paul Gavault y Maurice Ordonneau, Vasateatern 1914 : Kompanjonen, de Adolph L'Arronge, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1914 : Livet på landet, de Karl Wexel y R. Wegener, Vasateatern 1914 : Borgmästarinnan, de Maurice Hennequin y Pierre Veber, escenografía de Albert Ranft, Vasateatern 1914 : Hur man vinner en man, de Rida Johnson-Young, Vasateatern 1914 : Herr Dardanell och hans upptåg på landet, de August Blanche, Folkan 1914 : Pojkarna på Storholmen, de Sigurd Wallén, Folkan 1915 : Fröken Tralala, de Jean Gilbert, Georg Okonkowski y Leo Leipziger, Folkan 1915 : 33.333, de Algot Sandberg, Folkan 1915 : Silverasken, de John Galsworthy, Folkan 1915 : Kring kvinnan, Folkan 1915 : Kvarnen vid storgården, de Paul Hallström, Folkan 1915 : Lika barn leka bäst, de Sigurd Wallén, Folkan 1915 : Tattar-Ingrid, de Algot Sandberg, escenografía de Algot Sandberg, Folkan 1915 : I mobiliseringstider, de Gustav von Moser, Folkan 1915 : Skyldig eller oskyldig, de Julius Magnussen, Folkan 1916 : Här jobbas, de Otto Hellkvist, Folkan 1916 : En gåtfull kvinna, de Robert Reinert, escenografía de Einar Fröberg, Komediteatern 1917 : Stövlett-Kathrine, de Dikken von der Lyhe Zernichow, escenografía de Einar Fröberg, Komediteatern 1917 : Mästertjuven, de Tristan Bernard y Alfred Athis, escenografía de Einar Fröberg, Djurgårdsteatern 1917 : Den gröna fracken, de Gaston Arman de Caillavet y Robert de Flers, escenografía de Gustaf Linden, Lorensbergsteatern 1917 : Angele, de Otto Erich Hartleben, escenografía de Gustaf Linden, Lorensbergsteatern 1917 : Anatol, de Arthur Schnitzler, Lorensbergsteatern 1917 : Erik XIV, de August Strindberg, Lorensbergsteatern 1918 : Min mans hustru, de Albert Ellsworth Thomas, compañía de Oscar Winge 1918 : Fata Morgana, de Ernest Vajda, escenografía de Helge Wahlgren, Lorensbergsteatern 1918 : Fröken X, Box 1742, de Cyril Harcourt, escenografía de Albert Ståhl, Djurgårdsteatern 1918 : Sådan är hon, de Yves Mirande y Alex Madis, escenografía de Tollie Zellman, Djurgårdsteatern 1918 : Skandalskolan, de Richard Brinsley Sheridan, escenografía de Einar Fröberg, Komediteatern 1919 : Sanningen, de Clyde Fitch, escenografía de Per Lindberg, Lorensbergsteatern 1919 : Vi spekulerar alla, de Jens Locher, escenografía de Nils Johannisson, Vasateatern 1919 : Man kan aldrig veta, de George Bernard Shaw, Djurgårdsteatern 1919 : Fästmanssoffan, de Georg Nordensvan, escenografía de Albert Ståhl, Djurgårdsteatern 1919 : Ta hand om Amelie, de Georges Feydeau, Djurgårdsteatern 1919 : Kungen, de Emmanuel Arène, Gaston Arman de Caillavet y Robert de Flers, escenografía de Gunnar Klintberg, Svenska teatern de Estocolmo 1919 : Skratta Pajazzo, de Salisbury Field y Margaret Mayo, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1919 : Vi spekulera alla, de Jens Locher, escenografía de Nils Johannisson, Vasateatern 1919 : Hertiginnans halsband, de Wolfgang Polaczek y Hugo Schönbrunn, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1920 : Rena rama sanningen, de James H. Montgomery, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1920 : Kvinnorövaren, de Georges Berr, escenografía de Justus Hagman, Vasateatern 1920 : Ska vi - eller inte?, de Jens Locher, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1920 : Hotellråttan, de Marcel Gerbidon y Paul Armont, Vasateatern 1920 : Mrs Taradines inkvartering, de F. Tennyson Jesse y Harold Marsh Harwood, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1920 : Kärlekens fars, de Helge Krog y Olaf Bull, Vasateatern 1921 : Borgmästarinnan, de Maurice Hennequin y Pierre Veber, escenografía de Albert Ranft, Vasateatern 1921 : Otrogen, de Roberto Bracco, escenografía de Ernst Eklund, Blancheteatern 1921 Komprometterad, de Frances Nordstrom, escenografía de Nils Johannisson, Vasateatern 1921 : Hon gav dig ögon, de Maurice Hennequin y Pierre Veber, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1921 : Dansflugan, de Marcel Gerbidon y Paul Armont, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1921 : Jag måste ha Adrienne, de Louis Verneuil, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1922 : Skilsmässans villervalla, de Eugen Burg y Otto Härtling, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1922 : Varulven, de Angelo Cana, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1922 : Tredje skottet, de Channing Pollock, escenografía de Nils Johannisson, Vasateatern 1922 : Nu kommer madame, de Gilda Varesi y Dolly Byrne, escenografía de Nils Arehn, Blancheteatern 1922 : Hasard, de Alfred Savoir, escenografía de Vilhelm Bryde, gira 1922 : Mrs Taradines inkvartering, de F. Tennyson Jesse y Harold Marsh Harwood, Helsingborgs stadsteater 1922 : Pigmalión, de George Bernard Shaw, Helsingborgs stadsteater 1922 : Mollusken, de Hubert Henry Davies, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1923 : Det stängda paradiset, de Maurice Hennequin y Romain Coolus, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1923 : Andra bröllopsnatten, de Maurice Hennequin, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern Almanaque teatral de 1923 1923 : Bläckplumpen, de Ernest Vajda, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1923 : Hasard, de Alfred Savoir, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1923 : Jag är skyldig dig en hustru, de Yves Mirande y Henri Géroule, escenografía de Knut Nyblom, Vasateatern 1923 : Sådan är hon, de Yves Mirande y Alex Madis, escenografía de Tollie Zellman, Djurgårdsteatern Almanaque teatrl de 1923 1924 : Borgmästarinnan, de Maurice Hennequin y Pierre Veber, escenografía de Albert Ranft, Vasateatern 1924 : Trettio dagar, de Augustus Thomas, escenografía de Ragnar Widestedt, Vasateatern 1924 : Reggies bröllop, de Edward Salisbury Field, escenografía de Ernst Eklund, Blancheteatern 1924 : Det gick en ängel, de Jacques Bousquet y Henri Falk, escenografía de Tollie Zellman, Komediteatern Almanaque teatral de 1924 1924 : Vännen Lorel, de Adrien Vély y H. R. Girardet, escenografía de Tollie Zellman, Komediteatern 1924 : Dulcie, de George S. Kaufman y Marc Connelly, escenografía de Einar Fröberg, Komediteatern 1924 : Dockan, de André Picard y Val André Jaeger-Schmidt, escenografía de Karin Swanström, Blancheteatern 1925 : Min polska kusin, de Louis Verneuil, escenografía de Karin Swanström, Blancheteatern 1925 : Fröken X, Box 1742, de Cyril Harcourt, escenografía de Rune Carlsten, Djurgårdsteatern 1925 : Mamma, de José Germain y Paul Moncousin, escenografía de Rune Carlsten, Vasateatern 1926 : Borgmästarinnan, de Maurice Hennequin y Pierre Veber, escenografía de Albert Ranft, Vasateatern